MAT

24/4
frukost:
havegrynsgröt med linfrö och mosad banan
citronvatten
svart kaffe
två knäckebröd + ost och tomater
 
middag:
kyckling
grönsaker
falukorv
 
25/4
frukost:
två bullar med frön
äpple
 
lunch:
två vårrullar, sås och sallad
 
middag:
falukorv
grönsaker
citronvatten
 
kaffe
 
kvällsmat: 
2 knäckebröd med ost och tomater
banan
kaffe
 

Viktnedgång 2013: "Dreambody!"

MÅTT:
 
28 Januari: (start)
Överlår: 62cm
Lår i mitten: 56cm
Knä: 42cm
Vad: 39cm
Överarm: 30,7cm
Under brösten: 84cm
Midja: 81cm
Buk: 98cm
Hals: 32cm
 
HUMÖR: Känns jätte jobbigt faktiskt, är dock jätte taggad! Nu ska jag fixa detta på 2-3 månader.
 
MÅL: 10-15kg skall bort! :)
MÅL"SLUT": 10 April 2013, till studenten 60-65kg
 
Jag önskar dock att jag var smalt byggd, hade varit SÅ mycket lättare!!!! dock vet jag så stark jag är! Jag klarar vad som helst, bara jag ger mig fan på det!
 
En gång i veckan kommer jag skriva en vecko matdagbok.
 
Måndag 28/1:
07.55 FRUKOST
1 äpple
1 banan
citronfil 3%
 
11.30 LUNCH
Pytt i panna
grönsaker
vatten
2 knäckebröd utan smör
 
16.00 MIDDAG
13st Köttbullar
räkor
3 st ägg
3 knäckebröd med leverpastej
Powerking sugarfree
 
17.30 FIKA
2 kaffekoppar
1 päron
1 äpple
 
20.00 KVÄLLSMAT
Modifast soppa
1 riskaka
Bubbelvatten

Rädd.

Just nu är jag ganska rädd. Rädd för hur jag skall reagera på detta igen, rädd för att göra mig själv besviken. Den värsta tiden i mitt liv var för exakt ett år sedan. Januari 2012, jag hade beslutat mig att lagom till nyår verkligen ta tag i mitt liv och gå ner i vikt.
 
Ni förstår inte hur rädd jag var. Allting med socker skrämde skiten ur mig och det kändes verkligen inte som att jag hade någonting att leva för. För mat var en sorts belöning för mig innan och jag älskade att när jag åt mat sitta och fundera på den goda kanebullen jag skulle äta efter, bara maten slank ner fort som tusan.
 

Jag har börjat igen,
jag åkte ju till Rhodos i somras och åt som ett svin där, tänkte att jag tar tag i det igen efter veckans slut men det blev inte av sedan fick jag några veckor därefter körtelfeber, jag varken fick eller orkade träna och gav upp kosthållningen och åt glass och låg bara i sängen i en vecka. Sedan föll jag tillbaka till att äta vad som helst igen.
 
Nu sitter jag här, jag har inte vägt mig på ett bra tag och vågar inte det heller riktigt..., vågar inte se hur mycket jag gått upp efter att jag inte tagit hand om mig på ett bra sätt. Helt enkelt så är det ju så att man faller gärna tillbaka, man ser inte vad de lilla gör, de två kanelbullarna flera gånger i veckan blir tillslut ett par kilo på några månader.
 
Det som skrämmer mig är jag kommer nog aldrig kunna leva med en sund relation till mat, det är svårt när man har gått ner i vikt och skall hålla det, när man då äter lite över julen eller högtider så tänker man bara på hur mycket man har gått upp och det måste bort, på så sätt lever man väldigt elakt mot sig själv och osunt. För visst får man hjärnspöken, inte konstigt på tanke med hur mycket "bli smal på 30 dagar guide" annonser det är till höger och vänster på internet. Men sedan har man ett huvud också och förhoppningsvis någonting innanför pannbenet, men vissa är svaga för sånt där och faller lätt ner i ett svart hål.
 
Iallafall,
Jag är på dag två nu iallafall, hade tänkt gå ner ett par kilo och vill helst få bort fettet på magen och armarna, låren och rumpan stör jag mig inte så mycket på faktiskt. Alltid mysigt med en stor ass. Så jag var ute och sprang igår med hundarna, ner för min gata, till centrum och tillbaka, i snöblandat regn... jag var dyngsur när jag kom innanför dörren! Jag klappade mig dock på axeln och kunde med glädje äta havregryngröt, räkor och ägg till kvällsmat.
 

fan, aldrig kan man vara lycklig

Ingen fattar hur jag mår.
Igår mådde jag riktigt bra och idag suger allt så jävla mycket.
Stör mig så jävla mycket på min farsa. ALLT handlar om pengar, han går i sin äckliga jävla fleece och är så jävla irriterande. Jag vill bort, jag vill flyga, jag vill bo själv. Jag HATAR mina tråkiga vardagar nu! Hatar det så jävla mycket. Jag vill se världen.

Jag borde skämmas

Jag bråkade precis med mina föräldrar,

mamma och jag smsade i skolan igår och hon skrev "på lördag ska vi göra något riktigt roligt!" Älskar min mamma så bättre kunde det inte bli. Jag behöver lite mamma och dotter -tid. Men hela dagen har jag varit odräglig, irriterad, jävlig, min mamma har varit på bra humör ändå. Tills vi kom hem, fan. Jag har sabbat min egen kväll, mammas kväll och pappas kväll.

Vet ni varför?

För jag hatar att jag inte kan äta godis, det är lördag. Jag älskar godis, jag älskar cola, jag älskar choklad, jag älskar söta saker, jag älskar allt onyttigt. Jag önskar jag var smal och kunde äta det, just ikväll. 

Bara för ikväll.
Vi var på IKEA och mamma och moster åt potatis, vitlöksbröd, drack cola, och jag åt en sallad och ett knäckebröd med äckligt jävla fittvatten. Jag vill bara ta en cheesecake, köttbullar och cola.


Igår efter jag hade ätit på SUBWAY så fick jag sån ångest att jag sprang två busshållsplatser hem för att döva den, att jag hade sprungit bort det. Att jag inte skulle bli tjockare. Hade min dator på ryggen och kom hem och höll på att svimma. Hela mitt liv kretsar kring mat och kroppen och allt jag inte får äta nu. Fuck livet, det kan dra åt helvete.

RSS 2.0