Saknar min mamma

Hon är 11 timmar med flyg ifrån mig... ♥

138 dagar

Snart.

146 dagar kvar

kämpa

sa att jag skulle försvinna

Jag och mamma började bråka över att jag skulle ta saltet när hon hällde jättemycket över mina grönsaker, den tappas ut på golvet och mamma får damp och springer in på sitt rum, jag tänker inte så mycket på det för hon överrreagerade. Sedan kommer hon ut efter en stund och säger till pappa att han kan sticka, han inte behöver vara hemma och äta och pappa får nog. Han blir jätteledsen och kör hemifrån. Jag får damp för han hade inte gjort någonting.

Jag och mamma börjar bråka igen, jag säger till henne att hon kan hålla käften för pappa inte har gjort ett jävla skit. Hon säger att han aldrig gör någonting (det var bra innan idag..?) och hon säger att jag är psyksjuk. Sedan bryter helvetet lös, jag slänger stolen, hon slänger en kastrull på mitt ben och jag tar massa knivar mot min bror och mamma. Min bror hade inte gjort någonting i detta utan bara skrattade till och undrade vad det var vi höll på med.

Mamma och jag skulle till min moster och mysa, hon körde precis hemifrån. Jag hade inte gjort henne någonting. Jag tänker inte känna skuld och acceptera det faktum att hon kallar mig psyksjuk, hon sa att jag skulle försvinna.


fan. Gråter som fan nu.

fan, aldrig kan man vara lycklig

Ingen fattar hur jag mår.
Igår mådde jag riktigt bra och idag suger allt så jävla mycket.
Stör mig så jävla mycket på min farsa. ALLT handlar om pengar, han går i sin äckliga jävla fleece och är så jävla irriterande. Jag vill bort, jag vill flyga, jag vill bo själv. Jag HATAR mina tråkiga vardagar nu! Hatar det så jävla mycket. Jag vill se världen.

ber

Ingenting får hända dig,
världens bästa bror.

VÄX

Jag vill ha långt hår.

bara 161 dagar kvar

era jävla idioter

Jag hatar min kropp

hatar allt.

Jag borde skämmas

Jag bråkade precis med mina föräldrar,

mamma och jag smsade i skolan igår och hon skrev "på lördag ska vi göra något riktigt roligt!" Älskar min mamma så bättre kunde det inte bli. Jag behöver lite mamma och dotter -tid. Men hela dagen har jag varit odräglig, irriterad, jävlig, min mamma har varit på bra humör ändå. Tills vi kom hem, fan. Jag har sabbat min egen kväll, mammas kväll och pappas kväll.

Vet ni varför?

För jag hatar att jag inte kan äta godis, det är lördag. Jag älskar godis, jag älskar cola, jag älskar choklad, jag älskar söta saker, jag älskar allt onyttigt. Jag önskar jag var smal och kunde äta det, just ikväll. 

Bara för ikväll.
Vi var på IKEA och mamma och moster åt potatis, vitlöksbröd, drack cola, och jag åt en sallad och ett knäckebröd med äckligt jävla fittvatten. Jag vill bara ta en cheesecake, köttbullar och cola.


Igår efter jag hade ätit på SUBWAY så fick jag sån ångest att jag sprang två busshållsplatser hem för att döva den, att jag hade sprungit bort det. Att jag inte skulle bli tjockare. Hade min dator på ryggen och kom hem och höll på att svimma. Hela mitt liv kretsar kring mat och kroppen och allt jag inte får äta nu. Fuck livet, det kan dra åt helvete.

fyfan

Önskar jag var stark. Önskar att jag älskade min kropp. Önskar jag var smal. Önskar jag hade pojkvän. Önskar jag var bättre i skolan. Önskar mig inget hellre än att vara nöjd. Jag är aldrig nöjd. Jag hatar min kropp.

Fan

Jag har mått så jävla bra i 6 dagar och nu kände jag mig plötsligt så jävla tjock. Jag vill rasa i vikt men det händer inte ett jävla skit.

1 februari mått:
37 cm Överarmar
40cm Vader
37 cm Hals

RSS 2.0